Bättre sent än aldrig, självklart vill jag skriva några rader efter helgens Mieko cup. Har inte kunnat skrivit tidigare pga borta jobb. Och självklart vill jag gratta mina fiske bröder från kusten till vinsten, Team Tröja!
Jag fick på måndagen förklarat via sms av tröjas kapten att tur hade inget med vinsten att göra. Satt då och tänke. Att efter 716 minuters trolling av 720, lyckas fånga en 118 cm fisk och där med vinna med 2 cm. Vad kallas det då? Helt plötsligt kom jag ihåg Tage Danielssons förklaring om kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Den som inte skulle kunna hända, men hände endå. Så otroligt att den egentligen har den inte hänt. Att tröja lyckades med vinnsten kanske inte hade med tur att göra, utan var så otrolig att den egentligen inte har hänt. Var dom egentligen med andra dagen? Skämt åt sido, stort grattis!
Sen vill jag säga några ord om halvtids ledar teamet. Ty några gliringar har haglat i ett års tid om vårat ras i fjol från 1:a till 4:e plats. 1:a till 13:e? Ska vi köra pay back, eller säga lika? Men fyyy fan vilket ras det var!
Om vår bedrift finns inte mycket att säga. Men att vi inte var med på genrepet för 2 veckor sedan kan ha en förklaring. I år var det Orsjön som levererade de flesta meters fiskarna, och inte som i fjol Kyrksjön. Fiaskot var ett facktum när vi bara lyckades att landa 2 st fiskar första dagen. Men vi åkte inte hem utan forstatte fiska på Kyrksjön även dag två, tyvärr!
Jag skulle vilja tack Sven-Olov för tävlingen, Hälsingekroken för arrangemanget, Team Gösebo för den goda Wiskeyn, Emil som tog väl hand om min förfriskade kapten, mina ödmjuka stugkamrater samt alla andra som gjorde denna helg oförglömlig. Tack!
Efter första dagen, tänk om dom visste hur det skulle sluta!
Dag två, tänk att jag visste hur det skulle sluta!Nu har vi slutat suckat och laddar nu in för finalen på LPR den 2 oktober, vi ses då!
// Mats.
