//Mats
måndag 29 augusti 2011
söndag 28 augusti 2011
LPR 2 Marmen
Igår avgjordes deltävling 2 i Ljusnan Pike Race på Marmen. 45 startande lag för dagen gick ut i tunn morgon dimma, men längre fram på dagen sprack det upp och solen sken resten av dagen. Solsken och värme är tydligen ett signum när det gäller Marmen tävlingen. För oss gick det inget vidare, 7 st gäddor och lika många gösar samt en abborre. Men vad hjälper det när total längden enbart blir 177 cm, bedrövligt! Men bättre gick det för:
På första plats Team VVV med 268 cm (i mitten), på andra plats Team Bäckänge med 266 cm (till vänster) samt tredje plats Team Pike Tanik med 232 cm. Längsta gädda fångade Team VVV på 110 cm och där med inkasserade dom 10 kg falukorv från Tillmans Korv. Vi i Team Röd säger stort grattis!
Resultat listan kommer inom kort på Pike Taniks Blogg, håll ögonen öppna.
Nu ställer vi in siktet på Mieko Cupen om 3 veckor, för vi ses väl där?
//Mats.
Resultat listan kommer inom kort på Pike Taniks Blogg, håll ögonen öppna.
Nu ställer vi in siktet på Mieko Cupen om 3 veckor, för vi ses väl där?
//Mats.
torsdag 18 augusti 2011
tisdag 16 augusti 2011
Stoppa pressarna!
Han ringde mig mitt i bestyren med att packa allt i för morgondagens flugfiske resa till Kvissle. Jag ringde Håkan snabbt och bestämde, Marmen och hans båt.
- Men det är klart vi ställer upp på det!
- Bra, då kör vi om en vecka, fredag kl 09.00 på Marmen!
Efter en hård flugfiske resa, när man vänder dygnet helt kom jag hem på torsdagen till min sambos grabbs 20 års "kalas". Kl 18.00 rullade jag in på gården tillsammans med all släkt och vänner. Fiske "mätt" var det bara att packa upp och sen packa in nya spön igen.
Jag var trött som en gris när klockan ringde 07.45 var det bara att masa sig till Marmens båtklubb och en väntande Håkan. Prick kl 09.00 kom så reporter Calle och fotograf Anton.
Tyvärr fick vi ingen av grabbarna drilla under den korta turen, efter att ha släppt av dom på land så åkte vi ut igen och då blev det drilla av. 5 gäddor samt en gös blev det till slut.
Kuriren blev informerad om LPR 2 på Marmen och sa att de var mycket intresserad att komma. Då kanske fler team vill vara med på bild, jag tänkte mest på ett. Det var då det slog mig:
- Varför gjorde ni inte reportage med ett av de riktigt kustnära teamen?
- Finns det sådana?, sa dom. De har vi aldrig hört tala som!
- Jag förstår det!, sa jag med solen lysande i ansiktet.
Ps. Kuriren sålde slut på alla lös numren innan det ljusnade, rekord i år!
// Mats. 2 v. kvar!
lördag 13 augusti 2011
Ni har otur, tyvärr!
Förra lördagen hämtades jag upp av "svågrarna Stewing", Peter och Danne. Det var dax igen för en resa norrut med flugspöna. Sen en längre tid var en stuga bokad på campen vid Kvissle strömmarna, den sista strömmen av Indalsälven innan den när Jämtlänska Storsjön. Vid den här tiden på året har en hel del öring sökt sig till strömmarna inför leken, men även öring på väg upp till Dammån som rinner ner ett par km uppströmms. Annars är strömmarna mycket känd för sitt fina harrfiske.
Redan veckan före har vi haft stenkoll på nederbörden i området, så vi visste redan att det hade regnat rikligt och att det skulle fortsätta under vår tid där. När vi kom fram till campen efter att inhandlat mat i Svenstavik kunde vi konstatera att älven var ca 3 dm för hög. Fisket är mycket trögt, det sa både camping ägarinnan samt hennes gäster.
Vi hade bestämt oss att prova Kvissle, Dammån samt Hårkan. Dammån hade ingen av oss prova tidigare, så nu när vi bor så nära så var det bara ett måste oavsett väder och vattenstånd eller folk som varnat oss att Dammån är svår fiskad.
Peter i solsken, ett ögonblick av lycka emellan regnskurarna.
För att göra en lång historia kort. Vi fick fisk. Harr och öring i Kvissle. Öring i Dammån samt harr och öring i Hårkan. Inga stora, men vi fick fisk. Annars summerar vi lördagen till torsdagens fiske som "helt värdelöst" fiskemässigt. Fisk fanns det, trots rikligt med regn och höga vatten flöden. Men det gick inte att fånga den på vår utrustning, dvs klass 6 och 7 med flytlina. Dom mat harrar vi såg, de fångades med slangsänke med flugkast ovan, inget fiske för oss.
Första kvällen skrämde jag en fisk som tydligen backade ner mot mig när jag stog i nacken på flugfiskesträckan vid Hästön. Det bara plaskade till drygt 2 meter uppströmms mig när jag stog och fiskade mot vakande små harr i nästan helt mörker. Fisken var stor, riktigt stor. Fan vad rädd jag blev, uppskattningsvis en fisk på mellan 3 till 6 kg. Jag fick något som mina kamrater kallade "öringsfrossa". Snabbt klipptes supperpuppan bort samt en lång bit av tafsens tunnaste del. En ny spets i 0,26 mm (det grövsta jag hade) knöts på i pannlampans sken samt den största zonker flugan i asken. Jag vadade upp mot den skrämda fisken och det visade sig bara vara knädjupt. Jag gick den bit till och började kasta. I 4:e kastet nyper det till ordentligt, i ytan rör sig vattnet efter en kolossal öring innan tafsen går av. Kanske mitt livs flugfiske öring. Men som sagt, med en klass 6:a hade jag ändå inte haft en chans.
Pannlampa, ett måste nu när det blir kolsvart några timmar mitt på natten.
På söndagen mitt på dan träffade vi tillsynsmannen för området och hans kamrat. Dom fiskade med 2 hand laxspön och tubfluga. Säkerligen med sjunkklumpar för att komma ner till fisken som står och trycker på dagen och går upp grunt på de mörka timmarna i skydd av mörkret. Tillsynsmanens kamrat lyckdes då fånga en öring på 4,2 kg. Tisdagen fångades en på 3 kg.
Hon på campingen förklarade att de bruka turas om att få fiska på de hetta platserna, för lokalkännedom är A - O om man skall fiska riktat på stor öring.
På onsdag kvällen pratade jag med en av campingens "lång liggare", och dom fanns det gott om. Flera har husvagnen hela sommaren där och fiskar lite då och då. Han berättade att första veckorna in i augusti brukar vattennivån vara 40 cm lägre än idag och mycket gott om fin vakande harr i strömmarna. Han sa:
- Ni har otur, tyvärr! Vädrets makter rår man inte på.
Hårkan steg 40 cm på tisdagen, vilket gjorde vattennivån som vi är van efter midsommar. Men fisken hade inte vant sig till den nya höga nivån.
Nu är det ju så här, fiske är fiske. Det skall ju inte vara lätt jämt. Vi hade i allafall en mycket rolig stund tillsammans. God mat och dryck samt en hel del fiskesnack. Det korades även en poker mästare på tidiga torsdags morgonen. Danne vann till slut en rafflande tunnerig, det var bara att grattulera.
Nu är skiktet inställt på Rannsarån och rödingsfiske till nästa år.
// Mats.
Redan veckan före har vi haft stenkoll på nederbörden i området, så vi visste redan att det hade regnat rikligt och att det skulle fortsätta under vår tid där. När vi kom fram till campen efter att inhandlat mat i Svenstavik kunde vi konstatera att älven var ca 3 dm för hög. Fisket är mycket trögt, det sa både camping ägarinnan samt hennes gäster.
Vi hade bestämt oss att prova Kvissle, Dammån samt Hårkan. Dammån hade ingen av oss prova tidigare, så nu när vi bor så nära så var det bara ett måste oavsett väder och vattenstånd eller folk som varnat oss att Dammån är svår fiskad.
För att göra en lång historia kort. Vi fick fisk. Harr och öring i Kvissle. Öring i Dammån samt harr och öring i Hårkan. Inga stora, men vi fick fisk. Annars summerar vi lördagen till torsdagens fiske som "helt värdelöst" fiskemässigt. Fisk fanns det, trots rikligt med regn och höga vatten flöden. Men det gick inte att fånga den på vår utrustning, dvs klass 6 och 7 med flytlina. Dom mat harrar vi såg, de fångades med slangsänke med flugkast ovan, inget fiske för oss.
Första kvällen skrämde jag en fisk som tydligen backade ner mot mig när jag stog i nacken på flugfiskesträckan vid Hästön. Det bara plaskade till drygt 2 meter uppströmms mig när jag stog och fiskade mot vakande små harr i nästan helt mörker. Fisken var stor, riktigt stor. Fan vad rädd jag blev, uppskattningsvis en fisk på mellan 3 till 6 kg. Jag fick något som mina kamrater kallade "öringsfrossa". Snabbt klipptes supperpuppan bort samt en lång bit av tafsens tunnaste del. En ny spets i 0,26 mm (det grövsta jag hade) knöts på i pannlampans sken samt den största zonker flugan i asken. Jag vadade upp mot den skrämda fisken och det visade sig bara vara knädjupt. Jag gick den bit till och började kasta. I 4:e kastet nyper det till ordentligt, i ytan rör sig vattnet efter en kolossal öring innan tafsen går av. Kanske mitt livs flugfiske öring. Men som sagt, med en klass 6:a hade jag ändå inte haft en chans.
På söndagen mitt på dan träffade vi tillsynsmannen för området och hans kamrat. Dom fiskade med 2 hand laxspön och tubfluga. Säkerligen med sjunkklumpar för att komma ner till fisken som står och trycker på dagen och går upp grunt på de mörka timmarna i skydd av mörkret. Tillsynsmanens kamrat lyckdes då fånga en öring på 4,2 kg. Tisdagen fångades en på 3 kg.
Hon på campingen förklarade att de bruka turas om att få fiska på de hetta platserna, för lokalkännedom är A - O om man skall fiska riktat på stor öring.
På onsdag kvällen pratade jag med en av campingens "lång liggare", och dom fanns det gott om. Flera har husvagnen hela sommaren där och fiskar lite då och då. Han berättade att första veckorna in i augusti brukar vattennivån vara 40 cm lägre än idag och mycket gott om fin vakande harr i strömmarna. Han sa:
- Ni har otur, tyvärr! Vädrets makter rår man inte på.
Nu är det ju så här, fiske är fiske. Det skall ju inte vara lätt jämt. Vi hade i allafall en mycket rolig stund tillsammans. God mat och dryck samt en hel del fiskesnack. Det korades även en poker mästare på tidiga torsdags morgonen. Danne vann till slut en rafflande tunnerig, det var bara att grattulera.
Nu är skiktet inställt på Rannsarån och rödingsfiske till nästa år.
// Mats.
fredag 12 augusti 2011
Tjuvfiske - ett växade problem!
Igår hemkommen från flugfisket i norr kan jag i Hälsinge Kuriren läsa en artikel:
Tjuvfiske - ett växande problem.
Tjuvfiske med nät i Bergviken har blivit ett växande problem för fiskevårdsföreningen.
-Folk bryr sig inte längre, eftersom det sällan blir någon påföljd. Nu lämnar vi in beslagtagna nät till polisen, berättar Lennart Östlund från Söderala fiskevårdsförening.
Vidare kan man läsa:
- det är fel att göra business av det hela på andras bekostnad. De flesta sportfiskare tar kanske hem någon enstaka fisk och släpper tillbaka det mesta av fångsten.
En mycket bra artikel som förhoppningsvis kan få de oseriösa nätläggarna att stanna hemma.
Men nu är min fråga:
- Är det ett växande problem? Eller har det alltid sett ut så här på Bergviken?
Det lär vi nog aldrig få veta!
Med egen dokumentation och andras vittnesmål så har det sätt ut så här på Berviken i flera år. Nät utan märkning både sommar och vintern. Nät som läggs under isen som ligger i hela tiden från januari till mars (ca 90 dagar eller 2160 timmar om man så vill, förutom tiden det tar och vittja det förstås). Samt alla nät bombningar av ekolods letad fisk som görs dagarna före förbudet som börjar 1 maj.
Har dom då alla haft rätt nätmaska (inte vid tilsynsmanens beslag i sista april i våras iallafall) eller fiskekort?
Jag tror inte fiskevårdsföreningarna har legat på latsidan. Det handlar kanske mer om små resurser samt att få folk att kunna rycka ut när allmänheten har civilkurage att anmäla in om brott mot fiskebestämmelserna.
Avslutningsvis är mitt råd till fiskevårdsföreningarna i det berörda området (som läser vår blogg) att kanske fundera på nya förslag till fiske bestämmelser, och då inte bara till nätläggning, utan också för sportfiskarna.
Jag har själv tittat på andra fiskevårdsföreningars fiske bestämmelser i närområdet som lyckats kompromissa för alla parter, och på det visset fått tillbaka ett fantastiskt fiske. För vi ska inte glömma att Bergviken/Marmen var varit ett av Sveriges bästa stor gös vatten.
Jag har själv funderat en hel del, men det får jag återkomma med.
Fortsättning följer.
Hur det gick med flugfisket? Det får jag återkomma med!
// Mats.
Tjuvfiske - ett växande problem.
Tjuvfiske med nät i Bergviken har blivit ett växande problem för fiskevårdsföreningen.
-Folk bryr sig inte längre, eftersom det sällan blir någon påföljd. Nu lämnar vi in beslagtagna nät till polisen, berättar Lennart Östlund från Söderala fiskevårdsförening.
Vidare kan man läsa:
- det är fel att göra business av det hela på andras bekostnad. De flesta sportfiskare tar kanske hem någon enstaka fisk och släpper tillbaka det mesta av fångsten.
Men nu är min fråga:
- Är det ett växande problem? Eller har det alltid sett ut så här på Bergviken?
Det lär vi nog aldrig få veta!
Med egen dokumentation och andras vittnesmål så har det sätt ut så här på Berviken i flera år. Nät utan märkning både sommar och vintern. Nät som läggs under isen som ligger i hela tiden från januari till mars (ca 90 dagar eller 2160 timmar om man så vill, förutom tiden det tar och vittja det förstås). Samt alla nät bombningar av ekolods letad fisk som görs dagarna före förbudet som börjar 1 maj.
Har dom då alla haft rätt nätmaska (inte vid tilsynsmanens beslag i sista april i våras iallafall) eller fiskekort?
Jag tror inte fiskevårdsföreningarna har legat på latsidan. Det handlar kanske mer om små resurser samt att få folk att kunna rycka ut när allmänheten har civilkurage att anmäla in om brott mot fiskebestämmelserna.
Avslutningsvis är mitt råd till fiskevårdsföreningarna i det berörda området (som läser vår blogg) att kanske fundera på nya förslag till fiske bestämmelser, och då inte bara till nätläggning, utan också för sportfiskarna.
Jag har själv tittat på andra fiskevårdsföreningars fiske bestämmelser i närområdet som lyckats kompromissa för alla parter, och på det visset fått tillbaka ett fantastiskt fiske. För vi ska inte glömma att Bergviken/Marmen var varit ett av Sveriges bästa stor gös vatten.
Jag har själv funderat en hel del, men det får jag återkomma med.
Fortsättning följer.
Hur det gick med flugfisket? Det får jag återkomma med!
// Mats.
lördag 6 augusti 2011
Lämnar nät träsket, för ett tag!
Nu är jag så innihelv..... trött på allt vad nät fiske heter. Det fiskas "tung" med nät just nu i Bergviken, enligt vittne har en "Gubbe" haft nät ute sen den 1 augusti och vittjar det dagligen. Söderala Fiskevårdsförening har gjort svar på tal och polisanmält mannen i tidningsartikeln i föregående blogginlägg. Det kommer ett svar på den insändaren om olaga fiske i Söderhamns Kuriren på måndag.

Sitter just nu och väntar på "svågrarna Stewing" och resan upp till Jämtland och det nalkande flugfisket. Vi gör en kortare tur i år och testar Kvissle strömmarna,Hårkan och Dammån. Ni får läsa om det senare!
//Mats "tight lines"

Sitter just nu och väntar på "svågrarna Stewing" och resan upp till Jämtland och det nalkande flugfisket. Vi gör en kortare tur i år och testar Kvissle strömmarna,Hårkan och Dammån. Ni får läsa om det senare!
//Mats "tight lines"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




